En tid.

Sekelskiftet 1900 kom att bli en vändpunkt i Stockholms utveckling men också en start för dagens Järfälla.

År 1900 fanns 1 140 personer mantalsskrivna i Järfälla - då en jordbruksbygd utan tätorter. Stockholms befolkning ökade från 150 000 invånare till 300 000 under 1800-talets slut. Bostadsbrist och höga hyror gjorde att många flyttade utanför tullarna och begreppet förort uppstod.

År 1876 kom järnvägen men det dröjde innan den kom att påverka Järfällas utveckling. Först kring 1900, då gårdarna Barkarby och Kyrkbyn samt delar av Stäket styckas till villatomter, börjar Järfälla som förort ta form.

År 1906 köper Bolinders Mekaniska Verkstad AB Kallhälls gård. Nära Mälaren och järnvägen bygger företaget gjuterier och verkstäder samt under åren 1907-13 också arbetarvillor med totalt cirka 80 lägenheter. Jakobsbergs gård köps 1919 av Mälarprovinsens Egnahem AB som styckar området i tomter för små- och trädgårdsbruk, småindustri och ett 50-tal villor.

Även inom fotografin hände mycket under denna tid.

Före 1880 var det omständligt att fotografera. Utrustningen var stor, tung och svår att hantera. Kameran måste laddas i mörkrum och bilderna framkallas snarast efter exponering. I och med torrplåten slapp fotograferna flera tunga arbetsmoment. Den förenklade hanteringen gjorde att fotograferna kunde fotografera utanför ateljén. Därmed kunde de ta sig ut i landet, ofta med cykel, och dokumentera människorna och livet där.