Runt om i Jakobsbergs centrum har elskåp folierats med bilder från Järfälla kommuns bildarkiv. Bilderna visar hur det såg ut på platsen förr och på några elskåp finns även jämförelsebilder från olika tidsperioder. Titta på elskåpsbilden och sedan se dig omkring – vad finns kvar idag? Vad känner du igen?
Via QR-koder på de 18 elskåpen når du texterna nedan. Här under fliken ”Elskåp” på bildarkivets webbsida kan du läsa mer om alla de 25 bilderna.
Du är även välkommen att botanisera bland över 20 000 Järfällafoton genom att skriva in valfritt sökord i sökrutan på bildarkivets startsida. Eller under fliken ”Hitta i arkivet” välja ”Samlingar” för att se bilder utifrån olika teman, exempelvis ”Filmer” för att titta på filmer, eller andra alternativ.
Elskåpen i centrala Jakobsberg folierades med bilder från Järfälla kommuns bildarkiv våren 2023. Det är ett samarbetsprojekt mellan Järfälla kommun, E.ON och Platssamverkan Jakobsberg med syftet att minska skadegörelsen och skapa en trevlig miljö.
Posten i gamla kommunalhuset 1955
Gamla kommunalhuset stod klart 1949 och ritades av arkitekten Wolter Gahn. Byggnaden inrymde lokaler för provinsialläkare samt mödra- och barnavårdscentral, förutom kommunala lokaler. Kommunalhuset markerade ett skifte – fram till dess hade kommunens administrativa centrum legat i Barkarby. Sammanträdena ägde rum i Barkarbyskolan ända fram till 1951. De olika nämndernas ordförande hade expeditioner i sina hem, men under 1940-talet växte kommunen kraftigt. År 1940 hade Järfälla 3 662 invånare och år 1950 7 221 invånare, nästan en fördubbling. Kommunen beslöt då att inrätta en kommunalexpedition och en socialvårdsexpedition i det nybyggda huset i Jakobsberg. Två skrivbiträden anställdes också. Posten, som då låg i en villa strax norr om nuvarande Posthuset, fick en egen lokal häri. Det fanns åtta anställda, varav fyra brevbärare. Postsorteringen sköttes i ett cykelrum i källaren. År 1960 flyttade postkontoret till det då nybyggda kommunalhuset för att 1970 flytta vidare till det nya 14-våningshuset, som kom att få sitt namn efter postverksamheten – Posthuset.
Detta elskåp finns vid gamla kommunalhusets västra gavel som vetter mot gamla stationshuset och järnvägsspåren.
Utsikt från Riddarplatsen mot järnvägen 1963 (överst) och 1972 (nederst)
Fotot är taget från ett av de då nybyggda husen vid Drabantvägen, över Riddarplatsen och mot västra Jakobsberg. Den röda tegelbyggnaden är gamla kommunalhuset från 1949. Bakom kommunalhuset syns järnvägen. Villorna på andra sidan järnvägen låg där Fågelsången idag ligger och bortom dem syns Västerby. Den trädklädda kullen mellan den vita villan och husen i Västerby finns fortfarande kvar mitt inne i det kvarter som husen vid Fågelsången bildar.
Gunvor Willberg (1921 – 2011) växte upp i Kallhäll men flyttade senare till Jakobsberg. Hon arbetade som fotograf och drev fotobutiken Jakobsbergs foto, som först låg i en villa vid nuvarande Riddarhuset/Apotekshuset och därefter i kommunalhuset. Gunvor har dokumenterat kommunens utveckling under 1900-talets andra hälft och har bidragit med över tusen bilder i bildarkivet.
Detta elskåp finns att se vid gamla kommunalhusets östra gavel som vetter mot det nuvarande kommunalhuset.
Från Ynglingavägen 1989
Förberedelserna för ombyggnaden av Jakobsbergs centrum har påbörjats. Posthuset, gamla kommunalhuset och stationshuset finns fortfarande kvar och syns tydligt på originalbilden – följ länken efter För mer bildinfo, längre ned i detta avsnitt. Byggnaderna gör det lätt att orientera sig på bilden. Det låga tvåvåningshuset ska snart rivas för att ge plats åt HSBs nya bostadskvarter utmed Ynglingavägen, Folkungavägen, Vasavägen och Vasaplatsen.
I bottenvåningen av tvåvåningshuset låg Jakobsbergs första Konsumaffär, som öppnade 1949. I övervåningen fanns lägenheter. Konsum flyttade och blev Domus (senare Coop) när det nya varuhuset i centrum invigdes 1964. Så småningom flyttade Järfälla kommuns fritidskontor in i lokalerna. Fritidskontoret slogs 1988 samman med kulturkontoret (även kallat ”Kufen”) och flyttade till Posthuset i slutet av 1989. Gamla Konsumhuset revs några månader senare. Personalen på kultur- och fritidskontoret berättade att husets grundläggning var så dålig att man kände hur huset skakade när godstågen passerade på järnvägen intill.
Olle Malmberg (1927 – 2011) bodde i Jakobsberg fram till sin bortgång. Han har bidragit med många bilder till Järfällas bildarkiv. Olles bilder speglar en stor del av kommunens utveckling från 1970-talet och framåt.
Detta elskåp finns att se framför Apotekshuset och ingången till centrumgallerian. Står tillsammans med tre andra elskåpssamlingar, två i vardera riktningen. När du tittar på denna och elskåpet Kommunalhuset 1959 och 1972 ser du åt väster.
Kommunalhuset 1959 och 1972
Ett av de första höghusen som byggdes i centrum var Riddarhuset, även kallat Metrohuset eller Apotekshuset. Fotografen Gunvor Willberg står på taket till det nybyggda huset och fotograferar det nyligen påbörjade bygget av ett nytt kommunalhus. Byggnaden till vänster är den gamla Konsumbutiken. Namnet Konsum skymtar ovanför taket till entrén. Övervåningen inrymde bostäder och hela huset blev så småningom kontor för Järfälla kommuns fritidsförvaltning, som 1988 slogs samman med kulturförvaltningen.
Parken i bildens mitt ligger precis framför kommunalhuset och är fortfarande en uppskattad grön oas i centrum. Skorstenarna som skymtar ovanför trädkronorna hör till gamla stationshuset, som funnits här sedan 1876. Gaveln till höger i bild tillhör gamla kommunalhuset, som stod klart 1949. Även detta hus finns kvar.
På andra sidan järnvägen skymtar ett trädgårdsbruk och ett par villor. De revs och ersattes av bostadsområdet Fågelsången.
Till vänster (ovanför gamla Konsum) syns en vit industribyggnad. Där ligger idag Kvarnkontoret.
Vänd dig om och titta åt vänster, söderut, så ser du fotomotivet på nedre elskåpet. Vy från taket på Riddarplatsen 9-15 mot söder med Vasavägen i bakgrunden i bildens mitt. Från vänster Riddarhuset (Apotekshuset) och kommunalhuset Vasaplatsen. I bakgrunden Hammarstiftelsen och Söderhöjden (Tallbohov).
Detta elskåp finns att se framför Apotekshuset och ingången till centrumgallerian. Står tillsammans med tre andra elskåpssamlingar, två i vardera riktningen. När du tittar på denna och elskåpet Från Ynglingavägen 1989 ser du åt väster.
Posthuset byggs 1970 och utsikt mot Riddarplatsen 1972
Övre bilen visar Posthuset under byggnation 1970. I förgrunden järnvägen och gamla stationshuset. Till höger om stationshuset äldsta kommunalhuset och nuvarande kommunalhuset.
På nedre bilden syns Posthusets fasad till vänster i bild. Fotografen Olle Malmberg stod på taket till den låga delen, som inrymde restaurang Riddar Jakob. Vyn är tagen österut, över Riddarplatsen, likt att du kommer upp ifrån östra pendeltågsuppgången. Längst bort ser man allén som fortsätter upp mot Magnusvägen och Aspnässkolan. Allén är ett minne från villasamhällets tid. Den äldsta allén planterades redan på 1700-talet och löpte mellan gårdarna Säby och Jakobsberg, det som idag är Viksjöleden. När Jakobsberg började byggas ut på 1920-talet planterades nya alléer, dels den mot Aspnässkolan, dels den som löper utmed Tornérparkeringen.
Detta elskåp finns att se framför Apotekshuset och ingången till centrumgallerian. Står tillsammans med tre andra elskåpssamlingar, två i vardera riktningen. När du tittar på denna och elskåpet Villa vid nuvarande Riddarplatsen samt utsikt från trädgården norrut 1950-tal ser du åt öster.
Villa vid nuvarande Riddarplatsen samt utsikt från trädgården norrut 1950-tal
Riddarhuset (även kallat Metrohuset och Apotekshuset) var det första höghuset som stod klart i centrum. Året var 1959. Precis framför huset låg familjen Willbergs villa. Gunvor Willberg (1921 – 2011) växte upp i Kallhäll. Tillsammans med maken Folke flyttade hon så småningom till Jakobsberg, där familjen med barnen Solveig och Lennart, bodde i villan på Åkervägen. Gunvor utbildade sig till fotograf och startade 1951 butiken Jakobsbergs foto, som hon drev i villan. När villan på Åkervägen revs hade familjen flyttat till en nybyggd villa vid Toppvägen i västra Jakobsberg. Även här hade Gunvor en ateljé, men själva affären, Jakobsbergs foto, fick först lokaler i Riddarhuset 1959 men flyttade året därpå till lokaler i det nybyggda kommunalhuset. Gunvor sålde butiken 1969, men fortsatte sitt arbete som fotograf.
Nedre bilden visar utsikten norrut från familjen Willbergs villa. Adressen var från början Åkervägen men 1957 genomförde Järfälla kommun en stor namnreform när den så kallade namngruppsprincipen genomfördes. Vägarna inom ett område kom då att tillhöra samma namngrupp, vilket i centrala Jakobsberg blev äldre tiders svensk historia. Åkervägen blev istället Riddarvägen, med koppling till majoren och riddaren Jakob Lilliehöök, som gav namn åt Jakobsbergs gård. I bildens mitt löper Stenkilsvägen och bortanför den ligger Allévägen. Den fick sitt namn efter allén som på 1700-talet planterades mellan gårdarna Säby och Jakobsberg, men fick namnet Viksjöleden när den breddades och förlängdes till Viksjö. Även denna bild har Gunvor Willberg tagit, hon började redan på 1950-talet att pröva på att fotografera i färg med diafilm.
Detta elskåp finns att se framför Apotekshuset och ingången till centrumgallerian. Står tillsammans med tre andra elskåpssamlingar, två i vardera riktningen. När du tittar på denna och elskåpet Posthuset byggs 1970 och utsikt mot Riddarplatsen 1972 ser du åt öster.
Invigning Jakobsbergs centrum 1964
Denna bild togs den 3 september 1964, då Domusvaruhuset i Jakobsbergs centrum öppnade. Som syns på bilden var det fullt med folk. Även varuhuset EPA (Enhetsprisaktiebolaget) som låg alldeles intill öppnade samma dag. Förutom livsmedel och dagligvaror såldes även mycket annat i varuhusen – kläder, husgeråd, textil, leksaker, sportprylar med mera. I Domus källarvåning fanns bland annat gardinuppsättningar som hängde på en av väggarna. Drog man ifrån gardinerna fanns svartvita foton i ”fönsterstorlek” med bilder från Järfälla. Det var populärt bland barn – men mindre populärt bland expediterna – att leka kurragömma bakom de upphängda gardinerna.
Domus blev så småningom Konsum medan EPA omvandlades till Tempo. Ingen av dem finns kvar i Jakobsbergs centrum längre. Båda byggnaderna finns dock kvar, men inrymmer andra butiker. Domusbyggnaden har fortfarande kvar sin karakteristiska påkostade fasad med överdel av turkos klinker, där några av plattorna har blommor i relief.
Detta elskåp finns att se på Drabantvägen 19, men på husets gavel.
Utanför Domus 1964
Denna bild är tagen den 3 september 1964, vid invigningen av varuhusen Domus och EPA. Här är det barnvagnsparkering utanför EPA och Domusvaruhusen. På bilden kan man också se att det tidiga 1960-talets barnvagnar hade rejäla stänkskärmar! Fotografen Gunnar Klein startade 1956 ateljé och fotoaffär på Hammarvägen, där han också hade butiken Jakobsbergs akvarieaffär. Fotoverksamheten flyttade sedan till Vasavägen och efter det till Drabantvägen, där den fanns kvar till 1981.
Detta elskåp finns att se på gaveln till huset Riddarplatsen 31.
Kvarnbacken 1970-tal
En vinterbild från Kvarnbacken. Kvarnbackens sluttningar lämpar sig än idag utmärkt för pulkaåkning! I bakgrunden syns kvarnen, som hörde till Jakobsbergs gård. Den siste mjölnaren hette Per Olof Karlsson. Han arrenderade kvarnen från 1898 och fram till 1919, då han fick möjlighet att köpa kvarnen och Kvarntorpet, som han ägde fram till 1940. Kvarnverksamheten upphörde dock redan 1926.
Fotografen Olle Malmberg var bosatt i Västerby i Jakobsberg och har dokumenterat mycket av det moderna Järfällas framväxt genom sin kameralins.
Detta elskåp finns att se på Riddarplatsen 42, vid Postlådan och ingång till centrumgallerian.
Riddarparken sommar 1969
En sommarbild från 1969, signerad Gunvor Willberg. I bakgrunden syns flerbostadshusen vid Engelbrektsvägen som uppförts några år tidigare av Stockholmshem. Flickan är på väg in i Riddarparken. I hörnan närmast centrum, mittemot biografen Falken, fanns sittplatser, lite planteringar och en liten fontän. Barnen svalkade sig som syns på bilden gärna med ett dopp i fontänen varma dagar som denna. Riddarparken bestod annars mest av gräsytor. Det fanns också en stor fotbollsplan som spolades vintertid och då fungerade som skridskobana. Den lilla backen till höger i bilden användes sommartid för cykling. På vintern åkte de lite mindre barnen gärna skidor i backen. Det fanns också en större backe, som skymtar bakom kvinnorna på parkbänken. Den användes flitigt av de äldre barnen på vintern, men då framförallt för pulkaåkning. Backen finns fortfarande kvar, men är idag lägre. Till vänster syns också en del av poppelallén som började här och fortsatte upp mot Aspnässkolan, ett minne från villasamhällets tid.
Detta elskåp finns att se från samma ställe som motivet tagits – utanför Riddarparkens nordvästra hörn, nära biograf Falken.
Riddarparken vinter 1969
En vinterbild över Riddarparken 1969. Olle Malmberg, som tagit fotot, står på taket till bostadshuset som idag har adressen Tornérvägen 29 – 31. I förgrunden syns skridskobanan, som på sommaren fungerade som fotbollsplan. Bakom den ligger en lekplats med bland annat rutschkana och gungor. Under en period fanns även en parklek med bland annat kojbygge i anslutning till Riddarparken, men på parkeringen.
Riddarparken kom till i samband med centrumutbyggnaden på 1960-talet. Tidigare fanns här kvarter med villor. Några av de träd som syns i parken stod tidigare på villatomterna, men sparades när villorna revs och trädgårdarna togs bort. Till höger i bild står en buss på parkeringen. Det är bibliotekets bokbuss, som åkte runt i de olika kommundelarna på kvällstid varje vecka, bemannad med en bibliotekarie och en chaufför. Den gamla bokbussen ersattes av en ny på 1970-talet, men i mitten av 1980-talet lades verksamheten ned helt.
Detta elskåp finns att se från ungefär samma ställe som motivet tagits – utanför Riddarparkens sydvästra hörningång, nära Tornérvägen 29.
Jakobsbergs gård 1830-tal och 1900-talets början
Övre bilden visar hur det såg ut kring Jakobsberg gård på 1830-talet. I bildens mitt syns allén som gick mellan Jakobsberg och Säby. Den blev senare Allévägen men heter idag Viksjöleden. Runtom den har centrum och bostadsområden vuxit upp.
Jakobsbergs gård ligger på samma plats som den gör idag och omgavs redan då av högvuxna träd. Även om omgivningarna har förändrats mycket runtomkring är ändå själva gården och dess närmiljö rätt oförändrad om man gör ett besök idag.
I förgrunden syns torpet Tallhammaren – en låg knuttimrad byggnad med två skorstenar. Torpet revs redan på 1840-talet. Stengrunden efter torpet finns kvar, liksom två spisrösen, som är rester efter de rivna skorstenarna. Torplämningarna ligger i utkanten av det lilla grönområdet vid Nibbleskolan (där Engelska skolan och Växthuset idag har lokaler), nära Rektorsvägen.
En annan spännande detalj är kvarnen på Kvarnbacken. Den första kvarnen kom till på 1780-talet och det är den som syns på denna bild.
Nedre bilden visar gården från 1900-talets början. Jakobsbergs gård var ursprungligen en av fyra gårdar i Vibble by, som låg ungefär där Kvarnskolan ligger idag. Jakob Lilliehöök (1633-1657) lät flytta en av gårdarna till den nuvarande platsen. Jakob Lilliehöök var också major i armén och sårades dödligt i en drabbning mot danskarna. Efter hans död lät hans änka Brita Cruus (1641 – 1716) döpa om gården till Jakobsberg, för att hedra sin avlidne make. Den nuvarande huvudbyggnaden är från 1700-talet. Jakobsberg var en av de största gårdarna i Järfälla och rankades som den näst förnämsta, efter Säby gård. Gården köptes av Mälareprovinsernas Egnahems AB som 1919 började stycka ägorna i tomter för villor och trädgårdsbruk. Gårdsområdet köptes samma år av fil dr Karl Petander, som startade Jakobsbergs Folkhögskola. Folkhögskolan finns fortfarande kvar och drivs idag av Föreningen Jakobsbergs folkhögskola.
Detta elskåp finns att se mitt inne i Riddarparken.
Jakobsbergs centrum 1954
Flygbild över Jakobsbergs centrumområde sett från järnvägen österut.
Nedtill i bilden syns gamla kommunalhuset (som fortfarande finns kvar), cykelställ och järnvägskiosken. Vasavägen (idag Vasaplatsen) löper vågrätt i bilden och möter, från höger sett, Riddarvägen (Riddarplatsen) och Allévägen (Viksjöleden). Alléerna finns delvis kvar. Till höger i bildens övre kant skymtar Aspnässkolans byggnader. Några år efter att denna bild togs påbörjades rivningarna för ett nytt, modernt centrum. Alla villorna, utom en, är idag borta. Det första höghuset stod klart 1959. Förutom flerfamiljshus med affärer i bottenvåningarna byggdes också varuhusen Domus och EPA.
Och villan som inte revs? Titta högst upp i det vänstra hörnet! Den stora, vita villan ligger vid Hästskovägen, nedanför Aspnäshöjden, och används idag av PRO.
Detta elskåp finns att se utanför Riddarparkens norra sida, mittemot Riddarstråket 28.
Första kiosken vid Jakobsbergs järnvägsstation 1933-34
Den första kiosken vid Jakobsbergs järnvägsstation. Kioskbiträdet Inga Åström i kiosken. Till vänster om kiosken syns del av järnvägens godsmagasin och till höger ett av stationens uthus. I bakgrunden till vänster skymtar järnvägsövergången vid Allévägen. Kiosken flyttades senare till Nyboda.
Den första kioskbyggnaden i AB Svenska Pressbyråns järnvägskiosk regi kom 1932, då den första kioskbyggnaden fördes hit till Jakobsberg. Rörelsen torde vara det äldsta affärsföretaget i Jakobsbergs centrum med obruten verksamhet.
Detta elskåp finns att se nära Tornérvägen 27. Bredvid elskåpssamling Järnvägsövergång vid nuvarande Viksjöleden 1930-tal och 1960-tal.
Järnvägsövergång vid nuvarande Viksjöleden 1930-tal och 1960-tal
En lantlig idyll i Jakobsberg! Där Allévägen korsade järnvägen fanns en övergång. Korslagda varningsmärken och bommar visar var den låg. Bilden är tagen från väster och Allévägen fortsätter vidare mot Säby. Lindallén kom till redan på 1700-talet. Byggnaden som syns till höger i bild är en personalbostad för järnvägen. Framför huset syns en jordkällare, jämför med bilden nedtill. Fotot är taget på 1930-talet av John Lif (1887 – 1948). John Lif var fjärdingsman och född i det gamla dragontorpet vid Kalvshälla. Så småningom byggde han ett hus i Kyrkbyn, där han bodde fram till sin död. John Lif var mycket intresserad av att fotografera och har tagit många bilder från Järfälla, från 1920-, 1930- och 1940-talen.
Vid 1960-talets slut fanns fortfarande en övergång med bommar kvar på samma plats, även om både Allévägen och övergången breddats. Det var ofta långa köer eftersom bommarna ofta var nedfällda. Pendeltågen hade tagits i bruk 1968, vilket innebar att tågtrafiken ökade rejält. ”Bomeländet” skulle snart åtgärdas när Viksjöleden och en ny bro över järnvägen stod klara 1973. Riksspelmannen Erik Öst fastnade en gång mellan bommarna och höll nästan på att bli påkörd av tåget. Han fick då en idé till en ny spelmanslåt, en mazurka som fick namnet Järfällabommen. På bilden ser man jordkällaren till SJs personalbostad, som också finns med på den övre bilden. Bilarna är dock av lite modernare snitt på denna bild, även om de gamla registreringsskyltarna med bokstavsbeteckning för olika län fortfarande fanns kvar. Bokstaven C som syns på bilen närmast i bild visar att den hörde hemma i Uppsala län. Det var i Uppsala län som man först började byta ut skyltarna 1972, då ett nationellt bilregister skulle införas. Till vänster om järnvägsövergången skymtar också Kafé Centrum, en kiosk som i folkmun kallades Rotmoset.
Detta elskåp finns att se nära Tornérvägen 27 och bredvid elskåpssamling Första kiosken vid Jakobsbergs järnvägsstation 1933-34.
Syskonen Karlsson i Kvarntorpet 1910
Per Olof Karlsson blev den siste mjölnaren vid Jakobsbergs gård. Familjen bodde i Kvarntorpet som låg strax söder om kvarnen. Ett par fruktträd samt en skylt berättar idag om var platsen låg. Kvarntorpet var tänkt att renoveras, men brann ned 1957, innan renoveringen hann påbörjas. Det finns några bilder i Järfälla kommuns bildarkiv som visar torpet, både exteriört och interiört. Här på elskåpets bild är det Per Olof och Vilhelminas tre barn – Evert, Karl och Sofia – som är fotograferade i köket 1910. Det är spännande att upptäcka detaljer i bilden och jämföra med ett kök idag. Vedspisen till höger har en utskjutande varmvattenbehållare, så att familjen kunde få varmt vatten. Vatten hämtades annars i en brunn nära torpet. Ovanpå spisen står en kaffepanna. På golvet ligger några trasmattor ovanpå en korkmatta. Barnen sitter i kökssoffan, men ett par pinnstolar skymtar också till vänster i bild. Kanske är det pinnstolarna den möbel som köket från 1910 har gemensamt med ett kök idag?
Bilden ingår i en samling som är skänkt till Järfälla kommuns bildarkiv av Inga Björklund, sondotter till Per Olof och Vilhelmina Karlsson.
Detta elskåp finns att se vid en av husväggarna till Allmogens förskola.
Kommunens första daghem, idag Allmogens förskola, 1965
Allmogestugan öppnade den 1 november 1964. Allmogestugan blev därmed kommunens första förskola, då benämnt barnstuga. Förskolorna kallades först för barnstugor, senare blev det daghem och idag är benämningen förskola. Byggnaden ritades av arkitekten Mårten Larsson. På 1990-talet kläddes den putsade fasaden med gult tegel. Allmogens förskola har också byggts ut och fått en större gård jämfört med 1964.
I början av 1960-talet var många kvinnor fortfarande hemmafruar, eftersom barnomsorgen inte var utbyggd. Under 1960- och 1970-talen byggdes många nya förskolor i Järfälla, vilket också hänger samman med den expansion som kommunen genomgick. Från att ha haft 19 187 invånare år 1960 ökade Järfällas invånarantal med lite drygt 30 00 till 49 397 år 1970.
Detta elskåp finns att se till höger om entrén till Allmogens förskola, Allmogeplatsen 22.
Kvarnen, Jakobsbergs gård, 1954 och 1973
Kvarnen på Kvarnbacken hörde till Jakobsbergs gård. Den första kvarnen uppfördes redan på 1780-talet. På 1840-talet byggdes en ny kvarn, en så kallad holländare. Kvarnhuven var vridbar, vilket innebar att den kunde ställas in efter vindriktningen så att vinden träffade kvarnvingarna med maximal kraft.
Den vänstra bilden från 1954 visar en ganska förfallen kvarn, utan de karakteristiska kvarnvingarna. Några år senare startade en stor renovering av kvarnen. Gustaf Borgelsson, som arbetade som verkmästare i Järfälla kommun, fick 1958 uppdraget att ansvara för renoveringen. Gamla bilder på kvarnen visar att den hade tre par vingar, alltså sex totalt. När kvarnen i samband med renoveringen fick nya vingar blev det två par, alltså fyra totalt. Gustaf berättade i en intervju som gjordes med honom 1996 att han byggt modeller av vingarna i tändstickor inför renoveringen. Gustaf berättade också det fanns två rum och ett litet kök i kvarnen, när renoveringen startades. Den hade använts som bostad under andra världskriget.
Fotografen Harry Grip föddes 1900 och kom till Hässelby 1909. Han förblev Hässelby trogen till sin död vid 102 år års ålder. Harry Grip hade i många år en fotofirma i Hässelby tillsammans med sin fru Helga. Framförallt dokumenterade han det gamla Hässelby. Men Harry Grip hade även uppdrag i Järfälla, bland annat i samband med den första Järfällaboken, som kom ut 1957.
Kvarnen i Jakobsberg renoverades i slutet av 1950-talet. Tanken var att även Kvarntorpet, där mjölnarfamiljen hade haft sin bostad, skulle renoveras, men den brann ned 1957. Kvarnen kom att bli en symbol för Jakobsberg och syntes vida omkring där den stod högst upp på Kvarnbacken. Kvarnen brann ned 1980 och en kopia byggdes upp. Även kopian brann ned 1997. Än en gång uppfördes en kopia av kvarnen. Kopia nummer två brann ned 2005 och sedan dess finns bara kvarngrunden kvar, till stor sorg för många Jakobsbergsbor.
Kvarnbacken var länge en populär samlingsplats där bland annat Valborg och midsommar firades. Idag är Kvarnbacken en lugn men ändå central oas i Jakobsberg. På Kvarnbackens södra del finns också Järfälla kommuns största järnåldersgravfält, som hängde samman med den förhistoriska bebyggelsen vid Vibble. Vibble by låg ungefär där Kvarnskolan ligger idag, strax väster om Kvarnbacken.
Krister Sandström var under många år anställd som kommunfotograf i Järfälla. I kommunens bilddatabas finns många av hans bilder. Högra elskåpet med bild på kvarnen togs 1973.
Detta elskåp finns att se på Allmogeplatsen.