Header

En tid.

Sekelskiftet 1900 kom att bli en vändpunkt i Stockholms utveckling men också en start för dagens Järfälla.

År 1900 fanns 1 140 personer mantalsskrivna i Järfälla – då en jordbruksbygd utan tätorter. Stockholms befolkning ökade från 150 000 invånare till 300 000 under 1800-talets slut. Bostadsbrist och höga hyror gjorde att många flyttade utanför tullarna och begreppet förort uppstod.

År 1876 kom järnvägen men det dröjde innan den kom att påverka Järfällas utveckling. Först kring 1900, då gårdarna Barkarby och Kyrkbyn samt delar av Stäket styckas till villatomter, börjar Järfälla som förort ta form.

År 1906 köper Bolinders Mekaniska Verkstad AB Kallhälls gård. Nära Mälaren och järnvägen bygger företaget gjuterier och verkstäder samt under åren 1907-13 också arbetarvillor med totalt cirka 80 lägenheter. Jakobsbergs gård köps 1919 av Mälarprovinsens Egnahem AB som styckar området i tomter för små- och trädgårdsbruk, småindustri och ett 50-tal villor.

Även inom fotografin hände mycket under denna tid.

Före 1880 var det omständligt att fotografera. Utrustningen var stor, tung och svår att hantera. Kameran måste laddas i mörkrum och bilderna framkallas snarast efter exponering. I och med torrplåten slapp fotograferna flera tunga arbetsmoment. Den förenklade hanteringen gjorde att fotograferna kunde fotografera utanför ateljén. Därmed kunde de ta sig ut i landet, ofta med cykel, och dokumentera människorna och livet där.

En plats.

Fotografin demokratiserades när tekniken blev enklare och billigare. Tidigare hade kungligheter, celebriteter och de rika porträtterats. Fotografernas tjänster blev snabbt populära i ett samhälle som varit nästan bildlöst och många lät sig fotograferas.

I början av 1900-talet kom kameror med ridåslutare och ljuskänsligare film som gjorde att bilder kunde tas på bråkdelen av en sekund. Stativet blev överflödigt. Fotografier kunde också tas utomhus. Utveckingen öppnar också för andra fotografer än de professionella. I bildarkivet finns många bilder tagna av amatörfotografer som bidragit till dokumentationen av Järfällas framväxt.

I Järfälla bor 1920 1 637 personer, varav 664 i tätorter. Jordbruk bedrivs fortfarande på de större gårdarna men nu finns arbetstillfällen även inom andra områden.

En växande befolkning kräver service av lokalsamhället. Järfällas första affär öppnade redan i mitten av 1870-talet i Barkarby. 1915 flyttade den till nya lokaler nära Bällstaån.

I Kallhäll öppnades en kooperativ affär 1911. Direktör E.A. Bolinder ställde som villkor att föreningen inte fick ansluta sig till Kooperativa Förbundet. Under 1920-talet startades även två affärer i Jakobsberg. Här startade också en snickerifabrik 1922 som bland annat tillverkade bänkfönster till trädgårdmästare i trakten.

Några av gårdarna i Järfälla hade större trädgårdar redan före år 1900. Det mesta av överskottet såldes lokalt. När gårdarna säljs och marken styckas startar många trädgårdsbruk i kommunen, framförallt i Skälby. En stor del av produktionen säljs i Stockholm, på Hötorget och Klarahallen.

Ett liv.

Den allt billigare tekniken banade väg för bygdefotografen, en avancerad amatörfotograf som – utöver sitt vanliga arbete – förevigade hemorten och dess invånare.

I bygdefotografernas bilder ser vi både vardagliga situationer och de stora högtiderna som bröllop och begravningar. Bygdefotografen var en del av den värld de fotograferade och levde under samma villkor som de som blev avbildade. Det ledde till en närhet mellan motiv och fotograf som ofta avspeglar sig i bilderna. De fångar det där lilla extra – liv.

År 1930 har Järfälla 2 732 invånare. Av dem bor 2 025, alltså 74%, i tätorter. Fler gårdar har sålts och marken styckats till tomter.

De första flygningarna på Barkarby flygfält ägde rum 1913. Det var den enda landbaserade flygplatsen i Stockholm fram till 1936, då Bromma öppnade.

P.O. Flygkompani har sin bas på Barkarbyfältet och ordnar flygturer för privatpersoner, men även flygturnéer runt om i Sverige mellan åren 1919-20. År 1920 öppnas en flyglinje mellan Stockholm-Helsingfors som snabbt läggs ned på grund av uteblivet statligt stöd. Postflyget var den mest lönsamma verksamheten på Barkarbyfältet och 1929 började man med nattflygningar som flög sträckan Barkarby – Malmö – Hamburg – Amsterdam – London. Åren 1920-23 pågår omfattande arbeten med att förbättra flygfältet. 200 arbetare spänger, schaktar och dränerar området. År 1926 sattes Flygstabens flygavdelning upp här och 1938 öppnar Kungl. Svea Flygflottilj, F8, där många Järfällabor får anställning.

Nu växer Barkarbystaden på flygfältet med planer för att 45.000 människor ska leva och verka där. Barkarby handelsplats är Sveriges tredje största. År 2024 ska tunnelbanan stå klar och föra Järfälla in i en ny epok.

Bygdefotografen, en amatör med en passion.

Under första delen av 1900-talet reste bygdefotografer runt om i landet, ofta på cykel, för att söka motiv och folk som ville beställa bilder. En bygdefotograf var en fotograf som ofta hade ett annat yrke vid sidan av fotograferandet. I regel hade inte en bygdefotograf ingen ateljé och framkallade sina bilder i primitiva mörkrum vilket de lärt sig i handböcker eller genom korrespondensinstitut

John Lif

John Lif föddes 1887 på Kalvshälla dragontorp, äldst av en syskonskara på nio. Föräldrarna hette Beda och Carl August Lif. Carl August Lif var född på Säby och tjänstgjorde som dragon. Kalvshälla dragontorp var hans tjänstebostad och här odlade paret Lif även lite mark.

Efter sexårig folkskola i Aspnässkolan arbetade John Lif bland annat inom jordbruket på Säby gård och på Stockholms spårvägar. Redan 1910 fick han anställning som fjärdingsman, en syssla som han till att börja med kombinerade med jordbrukssysslor på flera torp i Järfälla.

Han var även verksam som byggmästare i Kyrkbyn en kort tid. Vid Kyrkvägen byggde han 1925 en egen villa där han bodde till sin död 1948.

Från 1920-talets början tjänstgjorde han som fjärdingsman på heltid. Tjänsten innebar bland annat indrivning av skatter, polisverksamhet, trafikhållning, tillsyn av vägar och mycket annat.

I bildarkivet finns ett stort antal bilder tagna av John Lif. Som fjärdingsman fotograferade han en del i tjänsten, inte minst bilolyckor. Men det finns också många bilder med andra motiv, inte minst från olika delar av Järfälla. På några kontaktkopior som finns i arkivet har han noterat tid, bländare och väderlek vid de olika motiven – ett sätt att utveckla sin skicklighet som fotograf. Kanske väckte fotograferandet i tjänsten det också hans intresse för dokumentation av hembygden? Redan på 1940-talet prövade han också att fotografera i färg med diabilder.

John Lif var verksam som inom kommunalpolitiken (s)samt inom församlingen, bland annat som kyrkvärd och ledamot av kyrkofullmäktige. Han engagerade sig tidigt i IOGT-logen i Jakobsberg. Under signaturen J. E. L. skrev han en rad artiklar om hembygden i den socialdemokratiska tidningen Järfällabygden. Kort innan sin död började han också att skriva en hembygdsbok om Järfälla, på vers.

Ett historiskt bildarkiv måste se till att samla in bilder hela tiden för framtidens historia. Vi samlar in egna bilder men vill även ha ett demokratiskt insamlande med en mångfald av blickar på Järfälla för att bevara allas historia. Kontakta oss gärna om ni har bilder ni tycker borde vara en del av Järfällas visuella kulturarv eller vill ha råd om hur ni bäst tar hand om era foton.

Ansvarig för bildarkivet är Järfälla kulturs bildarkivarie, Helen Sperens.

Kontakt: Tel: 08-580 285 86 

Mail: bildarkivet@jarfalla.se